Jag kan ha fel

Standard
Björn Natthiko Lindeblad
Jag kan ha fel

Men det här är en starkt insiktsfull bok, samtidigt med viss igenkänningsfaktor – nej jag har aldrig prövat livet som buddhistmunk – men hans beskrivningar av tankeverksamheten som drar igång när man ska meditera…

Vad du än gör – var närvarande i det!

Lena o Lena ställer till klockorna…

Standard

Åhej åhååå… igår var Lena här o vi var ute i ateljen o paltade med färg.
Samma fenomen som vanligt – plötsligt var klockan halv 9 på kvällen!!!

Lena kom runt 1-tiden på dagen…. Alla klockor går jättefort när hon kommer hit… eller om det är vi 2 tillsammans som gör att klockorna blir chockade o tar stora skutt framåt, för jag mixtrar då inte med kockorna!

Fika i Sala

Standard

I eftermiddag har vi varit till Sala o fikat på Ångbageriet med Linda, som varit  vår Art Teacher på kurserna via Tärna FHS. Hon är ju på väg att flytta hem till England nu i sommar så hon blir ju inte kvar i Sverige så länge till. Men vi hade en trevlig eftermiddag tillsammans då hon avvek från flyttbestyren.

Juni 2021

Standard

Ja, jag vet redan att det är 7 juni idag med det är bara att räkna ifrån det på de hundra sommardagarna…

Idag har vi varit till Kontorab i Borlänge för att handla lite, bla har viju letat på bokhandlar efter plastficka som det där rackarns vaccinationskortet kan ligga i, så for vi till Borlänge o Kontorab som har betydligt större urval kontorsgrejor än de vanliga bokhandlarna.

Ja, det var ju även en utflykt så vi kom hemifrån en stund, inte helt fel det heller så här i pandemitider. Å nu har ju både Janne o jag fått båda sprutorna så nu är vi bättre skyddade o ska inte sprida smittan omkring heller…

HÄRMAPA!!!

Standard

Alltså, Lena var här i måndags, hon skulle ner på stan till banken, men så enkelt kan man inte fixa sånt inte… I alla fall bjöd vi på mat, pastasallad med tonfisk å så hade Janne gjort en ny rabarberkaka som vi tog till efterrätt med lite vaniljsås.

Det passade tydligen Lena åxå..

För igår tisdag, bjöd hon ”sin” brevbärare på en egen pastasallad efter vårt recept, med tonfisk och tog resten av rabarberkakan med vaniljsåsen som efterrätt hon fick med sig härifrån. Även brevbäraren var nöjd.

Äntligen PIONdags…

Standard
Foto 30 maj.

Igår slog  Carinas Dillpion ut, som jag väntat! Den brukar slå ut runt min födelsedag, men allt är ju försenat iår pga kylan

Carinas Dillpion är ingen riktig Dillpion, den är en Herrgårdspion,  men när jag fick den sv Carina för sisådär 30 år sen sa hon att det var en Dillpion. Därav fick den namnet Carinas Dillpion.

Skillnaden på ”riktig” dillpion och herrgårdspionen är framför allt storleken. Herrgårdpionen är ca 50–70 cm hög medan Dillpionen bara är ca 20–25 cm hög.

Namnet spelar ju egentligen mindre roll,  jag älskar den mörkröda färgen på den, och att den blommar tidigt på säsongen.

Idag har Lena o Lena umgåtts igen. Och tiden går som vanligt galet fort. Men roligt har vi!

Länkad!

Standard

De här glaspärlorna har hängt med mig länge nu, på en lädersnodd runt höger ankel.
Men fick ju klippa sönder den för att få på stödstrumpan häromdagen… sån tur jag hade mer läderband så jag kunde göra ett nytt! Samma glaspärlor, men kan inte minnas hur många lädersnoddar jag avverkat!

Stödstrumpor

Standard

Var för ett par dagar sen ner på apoteket o köpte stödstrumpor, väl hemkommen såg jag att jag trots allt fått med mig fel storlek hem, så ner igen o  byta – som tur var hade jag inte öppnat förpackningen för att prova  så inga problem att byta. Så i morse var det då dags…

Idag var första gången för mina ben o fötter att få på sig stödstrumporna. Pust o stön, det var banne mig inte lätt på på dom, men jag fattar ju vitsen. Ska dom ge stöd måste dom sitta åt. Men att det skulle vara lika bängligt få av dom, det hade jag inte skänkt en tanke innan. Rätt eller fel, men det slutade med att jag rullade ner dom, å fick nästan hämta kofoten för att få rullen över hälen. Nu ligger jag o vickar på tår o fötter  o har det gott, bra så!

60 = jämnårsdag

Standard

Ja, det stod så på ett kort jag fick till min födelsedag förra veckan. Jämnårsdag. Smaka på ordet. Det är inte alls dumt… Tack Lotta o Mia!

I övrigt firades dagen i största möjlighet i stillhet, nåja, så stilla det nu kan bli med kamrat Lena här. Å andra sidan var det precis som jag ville ha det så jag klagar verkligen inte. Lena var ju även med på min födelsedagsmiddag på Hong Kong dagen innan födelsedagen.

Från Maria i Spanien fick jag en slant att köpa blommor för… köpte bla en ny Vildkaprifol istället för den som mördades av snön för några vintrar sedan.  Tja snön åkte ner från taket o knäckte den gamla kaprifolen långt nere nästan vid roten så den ville inte vara med mera. Det är mord!!! Det blev även några Pelargoner, Dr W, Akvarello, Gösta, Nancy o några till. Somliga ärligen köpta o betalade – andra födelsedagsblommor från Birgitta!

Jo, så kom ett kort med posten, undertecknat Marianne. Men… jag vet inte vilken Marianne, känner flera – och min förmåga att känna igen handstilar har gått samma väg som ansiktsigenkänningen – borta med vinden. Så jag la ut på Fb om nån känner igen sig, men ingen anmält sig än… kortet stämplat Rosersberg vilket inte säger mig nåt alls.

Jag har ju aldrig varit särskilt anfäktad av åldersnoja men nu kände jag av det lite, men då kom Pelle till min räddning, o sa att det var värre innan födelsedagen. När den väl var över blev det bättre, å tamme tusan hade han inte rätt! Nu känns det helt ok!

Agneta, din tur i oktober!!!