Äntligen har jag läst ut Keith Richards bok Livet.
Jag tyckte ju den var ganska trist i början, men den tog sig. Andra hälften av boken var det mer liv i än första – vilket kan bero på att jag inte är så jätteintresserad vilka ackord o riff o lick o hur han stämmer gitarren när han spelar i olika låtar… men det är säkert hela behållningen för många som är intresserade av hans gitarrspel. Lindrigt sagt har han levt ett ”omväxlande” liv.
Å ena sidan har inte Rolling Stones varit mina husgudar, så jag har aldrig varit så inläst på de enskilda medlemmarnas liv o leverne, det kan ju oxå påverka att jag inte tyckte att boken var så jätteintressant… Å andra sidan, Keef’s gitarrspel är ju en stor del av Rollings Stones framgångar, o hans riff är ju gladeligen stulna av både gitarrister o luftgiftarrister o akustiska amatörgitarrister i kompisgängen… hans roll för rock’n’rollen är odiskutabel.
Vi satt igår kväll o tittade på Pirates of the Caribbean 3 på TV, en riktig (sjö)rövarhistoria. Jag är lite förtjust i Captain Jack Sparrow i Johnny Depps tolkning – han är underbar! Idag när jag läste slutet av boken så berättar Keith Richards att Johnny Depp gjort sin Jack Sparrow med Keith Richards som förebild. Det kan inte ha varit så stora diskussioner kring vem som skulle spela Jack Sparrows farsa i filmen, då… 😀