Hundens o Kattens Dagböcker

Standard

Jo, det är alldeles sant. Jag har via mail för några år sen kommit över kopior på Hundens och Kattens Dagböcker.

Nu känns tiden mogen för publicering av dem:

HUNDENS DAGBOK:

07.00 – Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 – Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 – Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 – Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 – Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 – Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 – Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 – Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18.00 – Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 – Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!
22.00 – Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!

KATTENS DAGBOK:

783:e dagen i fångenskap…
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat.
Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna.
Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp.
Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna.
I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck.
Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst.
Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer.
Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som ‘allergi’.
Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar.
Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.

Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar.
Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.
Men jag kan vänta.
Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias……….

Och förresten: Nej, det är INTE Raaaéls dagbok.
Hur jag kan veta det?
Han är alldeles för morgontrött för att tjohooa för morgonprommisen! Å inte är han så förtjust i barn, heller….

»

    • Riktigt så här ”tjohooo-ig” är inte Raaaél, så jag vet att det inte är hans dagbok…

      Å katt har jag aldrig haft så det kan jag inte uttala mig om….

      Gilla

      • Som f d kattinnehavare funderar man ju lite på om det inte kan ligga lite sanning i det hela……men jag tror inte att det är min gamle käre Linus. han var så nöjd med tillvaron.

        Gilla

      • Sanning ligger det i det – men katter såväl som hundar är INDIVIDER o kan därför ha avvikande uppfattningar…. 🙂

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s