Månadsarkiv: juni 2020

Jag har kört bil idag! !

Standard

Jippi! Det var bara ca 5 år sen sist… har ju tagit mig själv ur bilförarsätet, eftersom jag inte litade på mig själv som förare, men nu så… nu är det bara att nöta o köra så det sitter i ryggmärgen igen, funkar inte sitta o fundera vilken växel som ska läggas i eller var gas, broms o koppling sitter.

Måste få in vanan!

Jag tror att allt jag lärt mig på ”häxkursen” som Maria kallar det hos Anna-Karin har gjort att jag fått mer tillit till mig själv! JAG KAN!

Training Tuesday

Standard

Ja ikväll har det varit träningskväll hos Anna-Karin igen. Kontakter med andevärlden har stått på programmet, både jobbigt och roligt.

Å så har vi lekt lite med färgkorten, och en annan typ a kortlek, ESP-kort. När man med baksidan av kortet upp, ska avgöra motivet. Fyrkant, Stjärna, Cirkel eller Vågor. Hon har många roliga leksaker, Anna-Karin! Å så har vi suttit rygg mot rygg o läst av den bakom ryggen utan att tjukika vem det var

Nu hemma igen och regnet vräker ner, samtidigt som Åskar vrålar ur sig ilska eller besvikelse eller vad det nu är. Han låter högt och mycket och nära… så hela området där vi bor är nu svart och nedsläckt, ingen strömming alls i ledningarna.

UPPDATERING 17/7 Strömmen kom tillbaka vid midnatt sa Janne. Då sov jag redan sen en timme…. å åskan tystnade vid 11tiden eller så, efter en halvtimmes praktfullt blixtrande med tillhörande dunder.

ManicMonday

Standard

Ja vardag idag igen o allt ska ske samma dag.

Å tro’t eller ej – jag har fått nästan allt planerat avklarat! Var till Jula o köpte en lampa, men klockan hade dom inte.

Å en stor kartong tvättmedel köpte vi på Kontorab, det är inte alltid så lätt få tag på XXL-paket av Via….

Det enda som inte hanns med var in på apotelet o hämta ut mer medusin.. men det får bli i morgon det då…

Fredag 5 juni

Standard

Just det, har man genomfört nåt har man all anledning att känna sig stolt över sig själv. Som jag med min kurs i medial och personlig utveckling. Den har lett till att jag försonats med sånt jag aldrig i livet trodde jag skulle försona mig med. Känner mig mycket nöjd med mig själv. Men jag mår bättre nu än innan så det var väl värt pinan.

Det här är en spricknödig knopp på pionen vi fick av Anita innan hon flyttade från Bromma. Den växer fint o blommar ordentligt, och är bara såå vacker. Färgen är magisk!