
Känner mig lite kvällen efter helgen före… Dvs en variant på Roffe Bengtssons gamla monolog om ”dagen efter kvällen före”
Trött som utskitet äppelmos men ändå nöjd med mig själv. Hur kan man bli så galet trött av att stretcha de andliga musklerna? Jojo, dom är otränade, men ändå….
Men vi har haft roligt den här helgen och många givande diskussioner! Vi har även fått öva på att ha seans för våra kurskamrater, tufft men jätteskoj!