Att leva med ständigt ljud i huvudet är inte kul, så fort jag lägger mig till sängs för att läsa en stund innan John Blund kommer o nattar så drar ”tinnituskonserten” igång. Från början var det en pipsignal som lät som TVn efter att programmen var slut för kvällen, numera är det mer som en jättemygga som är instängd i en syltburk som nån håller mot örat. Men myggjäkeln håller hela tiden samma avstånd till örat…. Jag blir så trött på oljuden.
Dagtid har jag en ständigt pågående konsert av låtar, reklamjinglar och allsköns trudelutter som tumlar runt. Freddy Kalas’ Hey Ho har gått på repeat, liksom gitarriffet till Kashmir (Led Zeppelin), CarGlass repaire CarGlass replace, flyg flyg flygresor.se, duhduhduhduhduh Batman!!! har oxå varvat sig själv. Plus alla andra, ju fånigare, desto bättre fastnar de.
Det slog mig häromdagen att det kanske är min kropps sätt att skydda mig från att vara så öppen för andra verkligheter? För i och med att jag omges av dessa inre ljud kan jag inte vara öppen för andra inre ljud? Jag vet ju att jag är medial och det här dämpar kanske min förmåga att ”ta in”?
Bara en icke prövad o testad hemmasnickrad teori! Knappast ens ventilerad med nån annan än mig själv heller.
LenaBn's Blogg 