Kategoriarkiv: Bokligt

En fantastisk bok!

Standard

Tao te ching är en underbar liten bok med kinesisk visdom… låg o läste igår kväll och bara njöt av orden och innehållet.

Mera skojjig historia

Standard

Beställde del 2 av Dick Harrisons Jourhavande historiker från ett antikvariat så jag kan fortsätta läsa historia i snuttifierad form, utan avkall på faktainnehållet. Både intressant o roligt att läsa om världens första strejk, varför vissa kungar hänförs till sagokungarna och inte de historiska kungarna (brist på källor) o en massa annat både svenskt o internationellt. Jag hade ju den första boken med på semestern på Öland, o håller nu på med del 2.

20190714_0832383648025338355257950.jpg

Förföljd av 17….

Standard

Igår hade jag en sån där knasdag, varje gång jag tittade på klockan var den 17 minuter över… 04.17, 09.17, 12.17, 15.17 osv….

Har börjat läsa om boken ovan Jourhavande historiker,historike den är både lättläst och intressant!

Nu sitter jag i förtältet o njuter av tillvaron. Det fläktar lite lagom med vädringsfönstet nerfällt.

Intressant… men trögläst…

Standard

Han har intressanta tankar om form o färg, Kandinsky, men ack så omständigt språk… vilket förklaras av att den är från 1912, svensk utgåva 1970, förordet av Ulf Linde gör heller ingen glad…

Men jag skrattade nästan högt åt hans utläggning om violett som en sorgsen färg, nånting utslocknat som kolslagg, o därför passar bäst på äldre damer.

Komsi, komsi Hooloovoo

Standard

Sommar projektet har startat, omläsning av världens enda trilogi i fem delar 🙂 och den är ju så rolig…

Så sommaren är räddad!

Nej Hooloovoo har inget med tomtens hoo, hoo, hoo, att göra, det är en hyperintelligent nyans av blått som finns nånstans i bortre rymden. En annan skojig figur, men det tycker han inte själv, är den deprimerade roboten Marvin. Enl boken är han manodeprimerad, jag tror snarare megadeprimerad, för nån maniskhet ger han inte uttryck för…

Så klokt skrivet….

Standard

På bokrean för flera år sen köpte jag böckerna med Kristian Gidlunds blogginlägg, för jag hade läst ett antal direkt i bloggen. Utan att direkt följa det han skrev var jag dit o kikade ibland för jag tyckte om hans språk o användande av orden. Men sen tog det stopp, han dog inte helt oväntat, o jag har bara inte klarat att ta tag i läsningen av hans böcker efter det. Böckerna heter I kroppen min: Vägskäl och I kroppen min: Resan mot livets slut och alltings början

I länder bortom illamående

Standard

Ja den heter så, Maria Nils bok om hennes liv med bipolärt syndrom. Även om diagnosen kom sent i livet har den ändå förklarat en hel del.

Boken kan verkligen rekommenderas, det är samma inifrånkänsla som man får när man läser Jill Bolte Taylors bok ”Min stroke”.