Svenska Rallyt på TV nu. Jag satt nyss o lite självbelåtet konstaterade att jag är ju igång o kör bil igen. Men nu när jag ser detta kan jag bara slå fast att köra landsvägskörning dagtid är OK, men jag är inte bekväm med stadskörning eller mörkerkörning än. Men bättre än det varit i alla fall. En sak i taget!
Först nu, när jag snart blir 62, har jag insett att jag sovit dåligt i hela mitt liv…
Jag har kunnat sova 12-14 timmar per natt å ändå varit långt från utsövd. Suck… Jag har ju sovit väldigt lätt, vaknat när Janne i stort sett vänt sig i sängen eller om regnet slagit emot fönstret. Ja, nästan så att jag vaknat av snö som faller….
Nu i vinter har jag fått mycket bättre sömn, så när jag somnar så sover jag djupt, långt ner i det svarta sömnidet.
Jag lyckas inte varje natt – än. Men det blir bättre o bättre. Och när jag lyckas så sover jag oftast runt 8 timmar, ibland 6 timmar, ibland 10 timmar. Men definitivt bättre än 14 timmar!
Och mår så mycket bättte!
Kan inte påstå att jag vet varför det vänt så med sömnen i vinter, om det är det att jag mår bättre i o med arbetsträningen, eller om det har med medicineringen att göra.
Oavsett orsak tackar jag o tar emot mina ”nya sömnvanor”.
Idag fick jag tillbaka min stora akvarell som nu fått proffessionell inramning. Det är en sk kallad lådinramning, där akvarellarket liksom ligger flytande i en låda. Jag hade tänkt mig svart ram, men de fick fria händer att göra det som de tyckte var snyggast. Och med resultatet på väggen: JA, det här är snyggast!
Skillnaden på ramval av en amatör på inramning (jag) och de som är proffs (de på Stentryckeriet).
Jag upptäckte i helgen att jag, trots vissa överdrifter med godis, faktiskt gått NER 2-3 kg över jul o nyårshelgerna. Det normala är ju motsatsen, att man ökar.
Men jag har kommit på varför!
Skumtomtarna !!!!
Alltså, de (skumtomtarna) är ju kanske inte så små, men lätta! De måste nog vara fyllda med helium, inte luft, så när jag ställde mig på vågen hjälpte heliumet till att lyfta på mig.
Lite mystiskt är dock att de inte flög omkring härhemma innan de blev uppätna…
Skit samma, jag tänker i vilket fall som helst inte leta efter några tappade kilon!
Igår på arbetsträningen fick jag en mycket oväntad present!
I Stentryckeriets konstklubb får man en gång per år ett stentryck, och i år gick vi tom väja ett av två blad. Om vi vill ha litografin inramad så har de bra pris på det.
Igår när jag skulle köra hem, lite lagom skärrad för det snöade lätt o var isigt, spårigt o moddigt längs vägen, så haffade Kenneth mig o frågade vilken av årsgåvorna jag valt. -Riddarsporrarna sa jag. -Och ram då? fortsatte han. -Ingen ram, svarad jag. -Vi har bestämt att du får ramningen av oss för att du är så duktig! (eller bra eller vad det nu var han sa för fina ord)
Jag blev så glad o tacksam, så det är inte klokt, men just där och då, när jag nästan mentalt satt i bilen o skulle åka hem på isiga sliriga vägar så var jag väl knappt tilltalbar.
För det här var ju första riktiga vinterkörningen för mig på mååånga år, ok sen 2013 då. Nöjd nu?
Så jag har verkligen ägnat sommar o höst till att ”övingsköra” på egen hand, tantkörning alltså. Så jag har varit så glad åt att det varit barmark länge.
Och ja, tror ni inte att jag vet! Att hade jag inte lagt ner bilkörningen när jag blev sjukskriven, så hade det varit lättare komma igång nu. Men till min stora glädje sitter vissa reflexer i ryggmärgen eller nåt. Att trampa ur när däcken förlorade fäste i en vägkorsning, var redan gjort innan jag hann fundera på vad gör jag nu?
Vänts… Nä nu är det ingen vänt längre, det är julafton! Tagga ner, inget som behöver stressas för. Julen är över oss, vare sig vi har gjort allt vi tänkt eller inte. Sitt ner och tillåt dig bara vara, istället för att hela tiden göra, .himlen faller inte ner!
Väntskalender 23/12 = dan före.. . Ingen kan göra allt men alla kan göra något – verkigen nåt att tänka på nu i juletider. För något som oftast tappas bort på vägen till jul är väl julens ”kärna”, juleFRIDEN. Njut lite mera o stressa mindre!
Väntskalender 22/12 Inte alla julklappar går att slå in i paket! En del av de finaste presenterna finns det ingen valuta som kan betala för: som tex en kram, vara tillsammans, gemenskap. Vad kan du göra för andra utan att gräva hål i kassakistan? Ett leende utan anledning, låt någon gå före i kassakön på ICA…