My To-Do-List

Mycket tänkvärt, idag och alla dagar!

Annonser

slump, eller?

Det där med personnummer, är det bara slump vilka siffror man får, eller finns nån sorts planering eller styrning bakom kulisserna?

Sista siffran är ju en kontrollsiffra, och den tredje siffran styr kön, dvs kvinnor har jämn siffra, män ojämn, inga konstigheter så långt.

Men sen så…:-)

Mina föräldrar.hade 713x (min pappa) och 714x (min mamma), där x =kontrollsiffran.

Jag och mina syskon har 718x (syrran) 719x (brorsan) och jag 720x.

71 och 72 i början betyder bara att vi är födda i Kopparbergs län, det som numera heter Dalarnas län.

Bokpresent

Igår fick jag oväntat en bok i posten som gjorde mig jätteglad.

Hälsningen i boken gjorde att tårarna rann, rätt över operationssåret där födelsemärket tagits bort nån timme tidigare, men vissa smällar får man ta 🙂

UNBEGRIPLISCH….. ELLER ?

Var för några veckor sen till AQUA och handlade några akvarelltuber, Agneta tog betalt o stoppade tuberna i en liten plastpåse med ziplås som hon stängde.

Strax innan vi sa hej o vi skulle åka hem kom jag ihåg att det var en tub till jag skulle ha, Rose Madder, som jag bara släppte ner i handväskan efter betalning.

Dagen efter skulle jag måla lite o letade igenom handväskan efter Rose Madder-tuben men den låg inte där. Då plockade jag ur hela väskan o letade igenom den men nej, ingen Rose Madder. Då kikade jag i ziplåspåsen, som fortfarande var stängd, joho minsann, där låg den! I en stängd plastpåse hade den krupit in. Agneta skrattade när jag berättade det,
”-Ja, men jag SÅG ju när du släppte ner tuben i väskan”.
JO, det må så vara att hon såg det, men tuben låg inte i väskan. Den låg i ziplåspåsen Agneta själv stängt innan jag ens kom ihåg Rose Madder-tuben (?)

När sånt händer funderar man vad eller vem som busar….:)

Förra sommaren när vi packade husvagnen för Ölandssemestern, så la jag ner min bettskena i necessären för att ha den med. Hur det nu blev så använde jag den inte på semestern, men när vi  kom hem skulle jag plocka fram den o använda den igen. Men ingen bettskena i necessären. Jag plockade ur allt innehåll två gånger utan att hitta den. Har tom varit i kontakt med campingen o den fanns inte kvarglömd där heller. Och sen under hösten var jag till tandläkaren igen för att låta göra en ny för dyra pengar. För jag behöver min bettskena!

Nu när vi skulle åka till Öland över påskhelgen så tog jag fram necessären för att plocka i tandborste, tandkräm, tvål, schampoo och vad jag trodde mig behöva för helgen. Vad låg i necessären o lipade åt mig? Jo, den förrymda bettskenan, vad annars? Så nu har jag två. 🙂

Allt som inte är stulet kommer igen – så sant som det är sagt, i alla fall i det här huset

 

Språket lever!

Ibland får jag såna funderingar kring hur orden ska uttalas,

Acceptera      asseptera eller akseptera?

Senap            seenap eller senapp?

kex                keks eller tjeks?

skeptisk       schepptisk eller skeptisk?

Bara några exempel ur uttalsförbistringen, Finns säkert många fler. Å en del varianter är säkerligen dialektala.

Man kan ju tycka att de som uttalar acceptera som asseptera borde även säga Susse istället för suckse om ordet som stavas Succé, men det har jag hittills ännu aldrig hört.

Å andra sidan är det ju såna språkliga olikheter som får språket att leva, så jag vill verkligen inte att språket ska vara exakt lika, det blir lite roligare om man kan säga principip istället för princip o kalla japaner för japaneser!

Det blir skillnad om man uttalar orden så man inte alls förstår vad som avses.

Minns en gång jag pratade med en datasupport o hade problem med min skrivare ,killen i supporten bröt på amerikanska och upprepade flera gånger ordet standaaardskrivare och jag uppfattade ordet som standar-skrivare o fattade noll. Vad tusan har standar med skrivare att göra? Sent omsider fick jag till skrivaren så den funkade som den skulle men har fnissat åt mig själv o mina problem med standar-skrivaren, jag såg ju framför mig en skrivare med en liten bordsflagga på.

Min gamla pappa som aldrig läst engelska hade som favorithalstablett Fis-Hermans, på påsen står det förstås Fishermans Friend.

Think outside the box!

Skalman – när inte mat- o sovklockan fungerar

Vi har nu i mars varit till Dalarnas Museum i Falun två gånger på kroki, jag orkade lite mer andra gången än första, men vi är båda rejält ringrostiga o sega. Måste öva så jag kommer igång igen för det är ju ROLIGT att teckna och det gynnar måleriet.

Men det är inte konstigt att vi är ringrostiga, både Janne o jag. Vi har gjort ett uppehåll på drygt ett år!

Det var ju i december 2012 vi konstaterade att jycken hade gråstarr på båda ögonen, i januari 2013 konstaterade veterinär på Strömsholm att kraken var funktionellt blind Operation i början av februari som lyckades bra så nu ser han bra på båda ögonen med konstgjorda linser. Men de första månaderna efter operationen var intensiva, med täta återbesök o massor med mediciner o droppar i ögonen många gånger per dag. Medicineringen lugnade ner sig vartefter ögonen läkte men med vissa bakslag så gick ändå läkningen bra.

Tills det var min tur att gå in i den berömda väggen i september och jag har sedan dess varit mer eller mindre sjukskriven. Så förra året var ett helvetes år på ren svenska.

När jag inte mår bra så blir jag lite som Skalman o drar mig in i mitt skal o ”eremitar” därinne för mig själv o kikar knappt ut ens när mat- o sovklockan ringer för sånt jag normalt tycker är roligt, som tex måla, teckna o annat sånt skapande som ger mig kraft och energi.

Men jag hoppas jag är på väg tillbaka nu, även om jag fortfarande har svåra koncentrationssvårigheter o mycket problem med orken, så jag har ju tex hängt en utställning på Metropoolen så jag hoppas verkligen att jag är på väg åt rätt håll!

 

Söndag 16 februari 2014

Idag har varit en lugn dag – jag har varit ute i ateljén o målat lite o Janne har tittat på OS- herrarnas skidstafett där dom tog GULD! Damlaget tog guld i stafetten i går – så de är på hugget nu, de svenska skidåkarna, tror jag! Bara säga grattis till båda stafettlagen!

Vad gäller målandet – jag blir ju så slut! Det har ju att göra med min sjukskrivning, ingen koncentrationsförmåga, ingen ork sen jag gick in i den berömda väggen i höstas. Men jag är tillbaka så pass att jag målar i alla fall – det har varit ett långt uppehåll. Jo, jag har ju skapat en del fotocollage men inte målat på länge. Men det är banne mig inte roligt vara sjukskriven! Försöker sysselsätta mig med både sånt som är roligt o som håller hjärnan o kroppen i gång, Känns som att jag lyckas sådär… Risken är stor att jag försöker skynda på tillfrisknandet, men läkaren m fl säger att jag måste ta det lugnt o låta det ta sin tid, vilket inte är lätt!. Tålamod är inte min starkaste sida dessvärre 🙂 !

.