Ett egotrippat söndagsinlägg…. efter en mage som gjort som den velat sen fredag kväll, det har varit jobbigt.
Sitta på toa med en hink framför… rann ur båda ändar samtidigt, jag vet, mer information än nån ville veta, men nu är det ute i alla fall
Man blir ju så klen, liten o tycksyndommigsjälv av sånt o jag har ju lite fobi för att spy…
Den här lilla flaskan har räddat mig. Äntligen efter ca sju års helvete har jag blivit av med klimakteriesvettningarna som förpestat mitt liv – vaknat sjöblöt flera gånger per natt o svettningarna kom även dagtid. Men nu tack vare den här lilla flaskan med flytande guld, ja den kostade multum! sover jag gott numera, tar bara ca 10 droppar 2-3 ggr per dag o livet har blivit avsevärt förbättrat!
Pure Gold är en CBD-olja, men enligt försäljaren är den här godkänd i Sverige. och viktigast för mig, DEN FUNKAR FÖR MIG!!!!!
Jodå, jag vet att CBD (cannabisolja) bara är den senaste i raden ”mirakelmediciner” som påstår sig fixa allt från klimakteriebesvär till cancer o skoskav – men den funkar på mina klimakteriebesvär!
Jag har ju aldrig vågat prova kollodialt silver som har liknande mirakulösa resultat. Men eftersom jag är allergisk mot silversmycken och ingen kan svara om jag riskerar överkänslighetsreaktion av det kollodiala silvret så tack, men nej tack.
Iallafall inget hål i kroppen efter operationen Stygnen, alla 6, är urplockade. Äntligen har det läkt helt o hållet, men jag kommer nog ha plåster över ett tag till för att skydda, det känns som om huden är lite skör där det varit ihopsytt. Det känns alldeles underbart iallafall, att ateratomet är borta o såret läkt.
Allrahelst som jag hade en sån där November Blues-dag igår. Kände mig så skör att jag orkade inte träffa folk, o när nån höjde rösten på TV kändes det som om nån skar mig med en vass kniv. Såna dagar är verkligen inte roliga. Och absolut inte ljudet på för högt på TVn!!
Lite skillnad på foto i dagsljus o gårdagens med den sk blixyen
Min lilla målning, som jag la grunden till förra veckan. Maskerade hemma o målade klart idag.
Det här är fotat med min döende? mobil, MED blixt…. Batteriet laddat innehåller 64%… Så nog borde det orka blixtra till…
Förra veckan var det yoga tisdag och fredag, lika den här veckan sen är det sista gången på tisdag nästa vecka.
Känns lite trist…..Jag har som helhet mått bra av det här på Kraftkällan i Nickarvet.
Den här bilden har jag snott från Kraftkällans facebooksida, tycker den är så fin o visar hur vackert kvarnen ligger mitt i naturen.
Men i tisdags fick vi under avslappningen prova indisk ”singing bowl” det var häftigt! klangen/vibrationen vibrerade i alla de inre organen, så när jag kom hem var jag både illamående och yr, det satt i hela kvällen!
Yoga på Kraftkällan i Nickarvets kvarn igår igen. Mycket medvetna djuupa andetag som känns i hela kroppen. Känns bra!
Jominsann, idag har jag varit på Yoga på Kraftkällan.
Har ju aldrig varit så förtjust i Yoga (jåga?) utan jag har föredragit Tai Chi o Qi Gong, för då står man mer på fötterna o håller inte på o krälar på magen på mattan på golvet, det är inte så behagligt när man som jag är lite rundad kring mitten….. 🙂 Men idag gick det bra att göra övningarna sittande på en stol, så jag gjorde så gott jag kunde. Det är en kurs om 6 gånger, så det hinner bli mer övningar, fokus idag låg på att ANDAS ordentligt, alltså djupa andetag långt ner i magen o fylla hela magen o bröstkorgen o sen andas ut dubbelt så långe som man andats in.
… och eftersom det påminner om mina andningsövningar för att somna höll jag ju på att somna där jag satt…..
Nähej… Inte i år då ….
Initiativförmågan har stuckit å lämnat mig kvar, så jag kunde inte måla nåt nytt till höstsalongen å klarade inte ens leta fram nåt ur gömmorna o ställa ut.. usch så trist. Får ta nya tag till nästa år!
Så, nu har det gått drygt ett år sen min datortomografi som avslöjade att jag haft en stroke! En stroke som borde ha gett mig halvsidig förlamning, utifrån var den satt i skallen, men som jag inte ens vet att jag haft. Och nog för att mitt minne är dåligt men tror nog jag skulle minnas halvsidig förlamning… 🙂
Men med facit i hand så visst har den lämnat spår och det är de spåren som resulterat att jag blivit uppsagd från mitt jobb 😦 Jag kan inte koncentrera mig, tål inte stress, kan inte ens skynda mig längre, sämre minne, klarar inte instruktioner i fler steg – allt detta ovanpå en depression gör att jag inte riktigt platsar i arbetslivet längre.
Jag har alltså varit (är) mycket sjukare än jag själv trott. Kanske jag inte skulle ha ställt upp på den arbetsträningen jag gjorde utan väntat tills jag var friskare för att klara det bättre? Men hur skulle jag kunnat det när jag själv inte begrep hur dålig jag var?
Nu kan chefer o personalavdelning säga att dom gjort det dom kunnat o erbjudit annat arbete men jag inte klarat uppgifterna. Å ska jag vara ärlig, vill jag inte tillbaka till den arbetsplatsen 🙂
